Vi har träffat Desirée Jaks Årets Kock 2023 en stund efter vinsten för att höra om tankarna inför det nya året. Samt hur det känns att vara en vinnare efter vinsten.
Det känns väldigt bra, är otroligt glad och hedrad att jag blivit tilldelad den titeln. Det är något jag drömt om väldigt länge, så det är en väldigt skön våg att rida på. Jag har faktiskt fortfarande inte landat, det är något jag har förstått när jag har pratat med tidigare vinnare att det tar en ganska lång tid att landa i det. Jag har ju jobbat på, både med uppdrag för Årets Kock och med kocklandslaget. Har nu kunnat fira lite jul med familjen så det har varit skönt!
Det är ett hedersuppdrag som som Årets Kock gör varje år och det var väldigt trevligt. Jag valde att servera vinnarmenyn vilket verkade uppskattat. Jag fick träffa kungen! Han tyckte det var kul att jag fick sitta bredvid Carl Philip under middagen. Jag hade nämligen uttryckt mig i en P3 intervju att det “var som att prata med en gammal vän” angående prinsen och det var något som han hade snappat upp och tyckte var roligt. Men han var verkligen kanontrevlig.
Jag har varit i New York med min man, det var skönt att komma bort lite och få njuta och verkligen slappna av.
Ja men det var både streetfood och fina restauranger, New York är en fantastisk stad.
Ja, vi var på Estela som har en Michelinstjärna i New York. Passade min typ av matlagning, enkelt men riktigt vällagat.
Det kändes väldigt lugnt, det är ju en produktion som pågår, det händer ju så mycket grejer runt omkring en så man hamnar lite i sin egen zon. Efter två timmar var det lite trögt från mitt kök, så jag kände där efter de timmarna att “tappar jag 2 poäng på det här?”. Så det fick bli ett krafttag efter det där jag behövde trycka på. Jag fokuserade på de uppgifterna jag hade framför mig, att om jag smakar på den här såsen, så smakar jag på den här såsen och går sen vidare med nästa uppgift. Att ha så otroligt hög puls som jag hade i 6 timmar är ju som att springa maraton. Det var lite svårt för mig precis i början av tävlingen att få igång det här riktiga adrenalinet när man hamnar i flow state, så jag behövde nästan forcera fram det, men sen kom det ju av sig självt såklart.
Jo men det var ju hummer som är i säsong, så alla från västkusten var ju svinnöjda. Sen när de presenterade rensarven (könsmogen ren) så kände jag mig lite tryggare.
Jag vann ju inte alla rätter ska sägas, men jag kom etta på kalla hummern och varma hummern, sen tvåa på råvarukorgen, sen hamnade lite efter på renen. Men jag var jämn, vilket jag tror är viktigt för den här typen av tävling.
Jag har omringat mig av människor som jag verkligen litar på och som jag verkligen vågat ta hjälp av. Jag har ändå fokuserat på att ta in folk och kollegor som jag jobbat med som smakat och gett råd, men i slutändan är det ju också ändå min mat, som jag måste tycka smakar gott, så är väl en balans mellan att lita på sig själv och att lita på andra.
Jag är mest nöjd över den kalla hummerrätten, jag var orolig att jag inte skulle lyckas få fram hummersmaken men sedan blev den absolut bäst. Jag ville servera en kall hummerrätt som verkligen var kall och fräsch med olika texturer där det hände något i varje tugga. Inspirationen till rätten kom från en klarifierad Bloody Mary.
Jag kommer först och främst behöva resa runt en del i landet och hålla i en del middagar, vilket känns som en otrolig ära. Det kommer bli en bra tid att knyta kontakter och träffa många likasinnade och bygga vidare på mitt varumärke. Jag kommer också sitta i en bra position att utveckla branschen, både när det gäller hållbarhetsfrågor i mat, men även den sociala hållbarheten. Där tycker jag att Stureplansgruppen redan tar ett stort ansvar och det är kul att få bygga på det.
Vinnaren av Årets Kock får ju också möjligheten att brygga sin egen öl med Spendrups under Melleruds som varumärke, så det är något jag också håller på med och som jag tycker är väldigt spännande.
Ja men det är pepp, börjar verkligen närma sig och brinna i knutarna. Vi har haft ett högt tempo när vi har utvecklat våra rätter och man kan inte riktigt tappa det tempot. Det är lite detaljer kvar, men om vi lyckas hålla igång det här tempot så kommer vi kunna ta ett guld.
Vi har en träning en gång i månaden där vi visar upp utvecklingen av rätterna, som sker på fritiden. I laget har alla egna uppgifter, vissa rätter utvecklar man själva, vissa utvecklar man i grupper inom laget. Så på träningen lagar vi upp hela menyn för oss själva, och sen lagar vi menyn för våra gäster och mentorer. Då kommer alltid en del idéer och synpunkter, sen efter vi gjort det så tidstränar vi menyn. Träningen blir ett slags genrep, rätterna som har överlevt processen blir sedan dom vi lagar under tidsträningen. Det är en utmanande tävling för vi bedöms för mer än maten, det är även hur vi jobbar i köket och med råvarorna.
Det kommer att bli mycket jobb med partners, mycket middagar och gästspel. Det känns som en otrolig ära och det ska bli väldigt roligt att träffa så mycket människor och att få åka runt och visa upp min matlagning. Jag vill verkligen fokusera på att utveckla branschen och lyfta yngre kockar. Vill verkligen understryka hur man kan nå de målen man sätter upp oavsett bakgrund eller ursprung. En dröm är att arbeta nära skolor och kunna vara en inspiration för unga.
Jag behöver inte jättemycket på julbordet men sill, rödbetssallad och Janssons från det svenska julbordet. Även för min del då även lite från det polska – piroger och svamp är viktigt!